Var tredje svensk chef är på väg att bränna ut sig — och ingen pratar om det
Sjukskrivningarna bland svenska chefer ökar. Ensamheten i chefskapet är kronisk. Och det som gör det allvarligast: de flesta bär det utan att berätta för någon.
Ledarna publicerade sin rapport. Siffrorna var inte förvånande.
De var nedslående.
Var tredje chef i Sverige uppger i Ledarnas senaste undersökning att arbetsbelastningen är ohållbar. Var fjärde rapporterar symtom på utmattning. Och en klar majoritet säger att de inte pratar om det med sin chef — inte för att relationen är dålig, utan för att det inte känns möjligt.
Man är chef. Man ska klara det.
Vad som gör chefsjobbet tungt — egentligen
Det handlar inte om arbetstid. Chefer jobbar inte dramatiskt mer timmar än för tjugo år sedan.
Det handlar om komplexiteten.
En chef 2025 förväntas leverera resultat, hantera sin grupps välmående, navigera organisatorisk förändring, hålla sig uppdaterad på AI och digitalisering, föra individuella utvecklingssamtal med varje medarbetare och vara ett föredöme i en kultur de inte alltid valde. Och de förväntas göra allt detta utan att verka osäkra.
Gallup dokumenterar i sin globala arbetsplatsrapport att chefer i snitt rapporterar signifikant lägre välmående än sina medarbetare — ett mönster som är konsekvent över länder och branscher. Det paradoxala: de individer som har störst formell makt över sin situation mår sämre än de de leder.
Förklaringen är inte paradoxal när man förstår ensamhetens roll.
Ensamheten i chefskapet är underskattad.
Du kan inte prata med ditt team om din osäkerhet — det riskerar att undergräva din auktoritet. Du vill inte visa din chef att du vacklat — det kan tolkas som svaghet. Så du håller ihop. Presenterar ett ansikte. Hanterar.
Tills du inte kan längre.
Sverige: siffror som borde skaka om oss
Försäkringskassans statistik visar att sjukskrivningar med diagnosen utmattningssyndrom ökat kontinuerligt sedan 2010, med en markant acceleration efter pandemin. Chefer är överrepresenterade i de längre sjukskrivningarna — de som varar mer än tre månader.
SCB:s arbetstidsundersökning visar att chefer i genomsnitt arbetar tio till femton procent mer än sina kontraktstider — och att övertiden i allt högre grad tas i tid som tidigare användes för återhämtning.
"Som chef ska man vara stark. Det är implicit. Ingen säger det, men alla vet det. Och det är den föreställningen som dödar oss sakta." — Verksamhetschef i offentlig sektor, intervjuad i Ledarnas rapport 2024
Systemet tränar fel saker
De flesta chefer har fått lära sig att leverera, inte att leda. De har blivit befordrade för sin kompetens i sin roll — inte för sin förmåga att skapa förutsättningar för andra.
Sedan sitter de där. Med en titel. Med ett ansvar. Utan att riktigt ha fått lära sig hur ledarskap faktiskt fungerar.
Det är inte deras fel.
Det är systemets fel.
Prevent och Arbetslivsinstitutets forskning på chefers arbetsmiljö pekar på ett konsekvent mönster: chefer som saknar tydliga verktyg för sitt ledarskap tenderar att kompensera med kontrolltänkande — att hålla ihop organisationen genom att vara personligt involverade i fler beslut, fler processer, fler relationer. Det är dyrbart. Det är ohållbart. Och det skapar en negativ spiral: ju mer en chef styr och kontrollerar, desto mindre ansvar tar medarbetarna — och desto mer kontroll känner chefen att hen behöver utöva.
Chefen som inte kunde sova
Patrik var chef för en avdelning på sjuttio personer inom offentlig sektor. Han hade jobbat sig upp under femton år. Han var känd som pålitlig, noggrann och omtänksam om sina medarbetare.
Han kom inte ihåg när han senast sovit mer än fem timmar.
"Det som var konstigt," berättade han, "var att ingen såg det. Eller kanske såg de det men visste inte hur de skulle ta upp det. Och jag visste inte hur jag skulle be om hjälp."
Patrik tog sjukledigt fem månader. Diagnosen var utmattningssyndrom.
När han kom tillbaka gick han Grundutbildningen i coachande ledarskap — inte som en del av rehabiliteringen, utan som ett medvetet val att leda på ett annat sätt.
"Det jag förstod var att jag hade tagit på mig ansvar som inte var mitt. Varje gång en medarbetare hade ett problem löste jag det — för det var snabbare och för att det kändes bra. Men jag lade stenar i min ryggsäck hela tiden, och ingen lade tillbaka dem."
Coachande ledarskap lärde honom inte att bli en annan person. Det lärde honom att delegera ansvar på ett sätt som faktiskt höll — inte bara uppgifter, utan tänkande.
Vad som faktiskt hjälper
Forskning på chefers välmående pekar konsekvent på tre faktorer som gör skillnad.
Tydliga verktyg för ledarskapet. Chefer som har konkreta modeller för hur de leder samtal, delegerar ansvar och hanterar konflikter rapporterar lägre stressnivåer — inte för att jobbet blivit lättare, utan för att de vet vad de gör.
Kollegialt stöd och handledning. Chefer som regelbundet reflekterar kring sitt ledarskap tillsammans med andra — i handledning eller kollegagrupper — visar signifikant lägre utmattningssymtom.
Förmågan att urskilja vad som är mitt ansvar och vad som är andras. Det är kärnan i coachande ledarskap: att hjälpa andra ta ansvar för sin del, istället för att ta det åt dem.
Inget av det är komplicerat. Det mesta är väl känt. Ändå lever majoriteten av chefer utan det.
Det är inte brist på vilja. Det är brist på förutsättningar.
Källor (6)
- Ledarna (2024). Chefers arbetsmiljö och välmående — årsrapport 2024. ledarna.se ↩
- Gallup (2024). State of the Global Workplace. gallup.com ↩
- Försäkringskassan (2024). Socialförsäkringsrapport 2024. forsakringskassan.se ↩
- SCB (2024). Arbetstidsundersökningen. scb.se ↩
- Prevent / Arbetslivsinstitutet (2022). Chefers arbetsmiljö: riskfaktorer och skyddande faktorer. prevent.se ↩
- Ledarna (2024). Vad stärker chefers motståndskraft? ledarna.se ↩