Argument till chefens chef

En mellanchef inom logistik visade mig sin kalender i våras. Vi gick igenom en vanlig vecka, timme för timme. Administration, rapportering, möten som förbereder andra möten. När vi var klara hade vi hittat fyra timmar som handlade om människorna hon leder. Fyra av fyrtio.

Hon trodde att hon var dålig på att prioritera. Det är hon inte. Hon är genomsnittet.

Om du känner igen dig finns det hjälp. Men någon annan ska säga ja till den. Oftast din chef, ibland chefens chef, alltid någon med budget och en lång lista andra saker att lägga den på. Det här är argumenten du lägger på det bordet. Siffrorna är inte mina. De går att källhänvisa rakt upp.

Hälften av tiden går inte till ledarskap

McKinsey undersökte 2023 hur mellanchefer faktiskt använder sin arbetstid. Nästan hälften går till arbete som inte är ledarskap. Bara administrationen äter motsvarande en hel arbetsdag i veckan. Ungefär en tredjedel går till det som är själva uppdraget: att utveckla människor.

Det är inte ett effektivitetsproblem. Det är ett affärsproblem. Och det går att räkna på.

Notan står hos Försäkringskassan

Försäkringskassan betalade ut 9,9 miljarder kronor i sjukpenning för stressrelaterad psykisk ohälsa under 2024. Samma vår pågick 43 500 stressrelaterade sjukskrivningar, en ökning med 25 procent sedan 2019. Nio av tio långtidssjukskrivna uppger att arbetet bidrog.

Arbetet. Inte livet, inte otur. Arbetet.

Chefen förklarar 70 procent

Gallup beräknar kostnaden för oengagerade medarbetare till 438 miljarder dollar i förlorad produktivitet under 2024. Och chefen står för minst 70 procent av variationen i teamets engagemang. Inte lönen, inte kontoret, inte värdegrundsdokumentet. Chefen. Skillnaden mellan ditt mest och minst engagerade team förklaras i huvudsak av en enda variabel. Vem som leder det.

Cheferna faller först

Gallups senaste mätning visar att chefsengagemanget föll från 30 till 27 procent under 2024, medan medarbetarna låg still. Det är cheferna som driver nedgången. Samtidigt mäter Microsoft ett gap som inte går ihop: 53 procent av cheferna säger att produktiviteten måste öka, 80 procent av medarbetarna säger att de saknar tid eller energi att arbeta effektivt.

Den som ska lösa den ekvationen får minst stöd av alla. Bara fyra av tio svenska chefer uppger att de får tillräckligt stöd för sin egen utveckling, enligt Ledarna. Första linjens chefer har i snitt 19,8 direktrapporterande. Globalt har bara 44 procent av chefer fått någon ledarskapsträning alls, och tio procent säger att den förberedde dem för rollen.

Vi lägger alltså 70 procent av engagemanget i händerna på människor vi inte tränar.

Träningen betalar sig, mätt

Samma forskning mäter också motsatsen. Chefer som tränats i coachande ledarskap förbättrar sin prestation med 20 till 28 procent. Deras team når upp till 18 procent högre engagemang. Räknar man hela potentialen: om världens arbetsplatser nådde 70 procents engagemang motsvarar det 9,6 biljoner dollar. Nio procent av globalt BNP.

Ledarskap är inte en mjuk fråga. Det är den största enskilda hävstången i resultaträkningen.

Det syns efter 3 500 chefer

holmberg & friends har utbildat chefer i coachande ledarskap i femton år. 3 500 hittills, med NPS 73. Det vi ser stämmer med forskningen. Förflyttningen sker inte när chefen lär sig en ny modell. Den sker när chefen slutar leverera svar och börjar ställa frågor som medarbetaren inte kan ducka.

Mellanchefen med fyra timmar i veckan gick utbildningen i höstas. Hennes kalender ser fortfarande hemsk ut. Men de fyra timmarna används annorlunda nu. Det räckte för att två medarbetare som var på väg bort skulle stanna.

Räkna på vad det är värt. Sedan kan ni räkna på vad utbildningen kostar.

Källor: Försäkringskassan 2024 · Gallup State of the Global Workplace 2025 · Gallup State of the American Manager 2015 · McKinsey 2023 · Microsoft Work Trend Index 2025 · Ledarna 2024